Hallon

Hallon  Hallon har återigen blivit populära och efterfrågan är stor.

Uppförökning.

Hallon förökas uteslutande vegetativt, d.v.s. man tar uppvuxna skott med rot från en befintlig odling och planterar dem på det nya landet. Har man knapp tillgång av förökningsmaterial, har drivbänk eller växthus, kan man klippa upp rötter i ca 10-12 cm långa bitar och lägga dessa i lådor med jord eller i jordbädd någon cm under jordytan. Det måste dock vara skott eller antydan till skott på varje rotbit.

Man håller fuktigt, varmt, ca 20-25 grader, tillslutet tills skotten börjar visa sig över jordytan. Då påbörjas luftning och temperaturen sänkes till 16-18 grader. Vid soligt väder kan temperaturen vara högre.

När de framväxande skotten är 25-30 cm planteras de ut på friland i en "plantskola" med ca 40 cm mellan raderna och 20 cm mellan plantorna i raden. De får där växa en sommar och på hösten har förmodligen ett nytt skott vuxit upp från varje rotbit. De är då färdiga att planteras på den blivande växtplatsen, antingen  på hösten eller följande vår. Nämnda förökningssätt kan givetvis också ske på friland, men tillväxten tar längre tid.

Miljö

Hallon trivs på en fuktighetshållande men väldränerad jord i soligt läge som inte är blåsigt. Jorden måste vara ogräsfri och gödslad.

Plantering

Det vanligaste och lämpligaste planteringsavståndet är 0,5-0,7 m mellan plantorna i raden och 2-3 m mellan raderna. Plantorna sättes ganska grunt; rötterna täckes med högst 3-4 cm jord som trampas till så att en liten fördjupning uppstår som ska fyllas med vatten.  Efter planteringen klippes plantorna ned till ca 40 cm. Vattning sker omedelbart. En liten fåra uppdragen förbi plantorna fylles med vatten; på det viset rinner inte vattnet åt alla håll utan kommer plantorna tillgodo. Sedan vattnet sjunkit ned föres torr jord i ett tunt lager in i raden. Raden till en bredd av 35-40 cm måste ogräsrensas under hela växtsässongen.

 

Skötsel

Redan första året bör ett någorlunda kraftigt skott växa upp hos varje planta. Detta ger bär nästa år. Någon form av uppbindning måste göras så att skotten ej kan skava mot varandra eller brytas ned av vinterns snö. Det kan göras på olika sätt. Ett sätt är att slå ner kraftiga pålar  i raden på ett inbördes avstånd av ca 3 m. Vid dessa fästes två galvaniserade järntrådar - typ telefontråd - på ca 40 och 110 cm:s höjd. Plantorna - årsskotten - bindes fast vid trådarna med snören, bast eller speciella hallonskottshållare, som finns att köpa i fröaffärerna. Detta för att plantorna ej ska skava mot järntråden, mot varandra, brytas av i kraftig vind eller tyngas ned av snö. Finns även andra sätt

Efter skörden ska alla skott som burit frukt klippas bort nära markytan. När raderna vuxit sig täta bör man varje år lämna endast ett skott per dm. Alla övriga klippes bort. De kvarvarande skotten bindes vid de tidigare uppsatta järntrådarna.

Hallon vill inte ha för högt pH men vill ha allsidig näring. Någon sorts marktäckning är fördelaktigt.Hallon har grunda rötter och måste därför bevattnas vid torka.

Hallonbuskarna bör kontrolleras under hela sommaren för att se till att plantorna håller sig friska. Hallonängern (hallonmasken) kan vissa år förstöra alla bär. Ogrsfrihet och undvika täta bestånd minskar risken för svampsjukdomar ex. hallonskottsjuka.

Sorter: Jag har 4 sorter: Asker, Veten, mormorshallon och en norsk sort. Asker och den norska sorten har "normalstora" bär medan Veten har stora vackra och goda bär.